![]() |
| Jag och Lace hänger. |
![]() |
| Jag innan visningen av Frankenstein. |
I måndags och onsdags visades National Theatres pjäs Frankenstein på Bio Roy. Jag var på plats båda visningarna. Jag har tidigare skrivit ett entusiastiskt inlägg om Frankenstein här. Jag är glad att jag tog vara på möjligheten att se båda versionerna, ena dagen med Benedict Cumberbatch som Frankenstein och andra dagen med Jonny Lee Miller som Frankenstein. Pjäsen skildrade främst monstrets/varelsens perspektiv och att se båda skådespelarna porträttera det var värt de extra slantarna. Om jag måste välja vilken av versionerna jag gillade bäst säger jag nog den första jag såg. Det var med Cumberbatch som övermodige forskaren Frankenstein och Lee Miller som hans osköna ensamma skapelse. I introduktionsfilmen berättade Lee Miller att han hämtat inspiration från sin tvåårige son. Detta märktes och användes bra av honom i rollen som monstret. Med Cumberbatch i rollen som Frankenstein är det inte svårt att hitta likheter i hans gestaltning av Sherlock. Det finns ju klara likheter i de två karaktärerna, helt klart, såsom hybris, fokus på vetenskap och gudskomplex.
Jag slänger in en trailer för pjäsen här som innehåller en del av dialogen mellan Frankenstein och hans monster. Så bra!


Inga kommentarer:
Skicka en kommentar