Najz Prajz stängs

Najz Prajz stängs
- sänkt av Spotify
Cd-skivan är snart död. I alla fall i Örebro. Efter nästan 25 år som skivbutik har Anders Damberg tagit beslutet att stänga Najz Prajz.

Min första tanke när jag läste detta var: "Nej! Åh, vad tråkigt!". Min andra tanke var att det känns som ett oundvikligt öde för skivbutiken. Tyvärr. Najz Prajz har ändå klarat sig ganska länge. När jag var yngre fanns en skivbutik i Lidköping, om jag minns rätt hette den EJs skivor. Den tvingades lägga ner för flera år sedan. Affärerna gick inte runt. Nu faller även Najz Prajz i Örebro.

Varför reagerar jag som jag gör på denna nyhet? Varför tycker jag att det är sorgligt? Jag är ju själv en av alla som ändrat vanor vad gäller musik och film, främst musik. Jag köper inte så många fysiska skivor längre. När jag var yngre, på den gamla goda tiden, kunde jag gå runt i en skivbutik hur länge som helst och gräva bland alla album, all musik jag kunde lyssna på framme vid disken innan jag bestämde om det var något att ha eller inte.

Nu sitter jag vid datorn, på Spotify, och gräver istället i det stora digitala bibliotek som finns. Väldigt praktiskt. Men inte alls samma känsla som den jag hade för sex-åtta år sedan där på EJs. Att öppna dörren till butiken och förvandlas till ett barn i en godisfabrik. Väggarna fyllda med CD-skivor, singlar, EPs, patches, pins, posters... you name it! Detta finns inte i Spotify.

Jag minns när jag en dag köpte tre CD-skivor: Taking Back Sunday - Louder Now, Thursday - A City by the Light Divided och Death Cab for Cutie - Plans. Ja, jag minns detta. Jag minns det för att jag tog en risk. Jag köpte tre CD-skivor med band jag inte hört en låt av tidigare (eller jo, en (1) låt med Taking back sunday hade jag hört). Jag chansade, och det var pirrigt och spännande att komma hem, stoppa in i CD-spelaren på nattduksbordet och lyssna efter vad det var för något. Två av dessa band fastnade jag för, ett mer än det andra, och jag lyssnar på deras musik än idag. Det var såhär jag kunde upptäcka musik då. Jag saknar det lite.

Det sticker till i hjärtat när jag läser nyheter som denna. Men... Tiderna förändras, utvecklingen går framåt. Idag är det Youtube, Spotify, Wimp (och allt vad det heter) som gäller. Jag vill inte klaga på det, för jag använder det själv och älskar det p.g.a. enkelheten och utbudet. För visst är det så. Det nya (om man fortfarande kan kalla det nytt, kanske inte) ger oss större möjlighet att hitta musik vi gillar. Det ger fler möjlighet att dela med sig av och sprida sin musik, världen över. Det är fint.

Skivbutikerna kanske inte kommer att dö ut helt ändå. Jag tror säkert att en butik som nischar sig har större chans att överleva än en bred. Som Anders Damberg säger i artikeln att han kommer göra. Jag önskar honom lycka till! Framöver får vi leta fysiska skivor i Åhléns sortiment: Lady Gaga och Bo Kaspers Orkester. Eller köpa Melodifestivalen på Statoil. Det är framtiden.